Alliansregeringen har sedan de kom till makten i riksdagen kraftigt försämrat villkoren i arbetslivet. Här presenterar vi Alliansens Wall Of Shame med 38 allvarliga försämringar.

2007

Januari

• Sänkt tak i sjukförsäkringen
  Var tredje försäkringstagare får ut mindre än 80 % av lönen i sjukpenning när taket sänks från 10 basbelopp till 7,5 basbelopp.
• Lägre sjukpenning
  Sjukpenningnivån sänks med 1,1 % och dagersättningen ska nu multipliceras med 0,989. Med en månadslön på 20 000 kr innebär det att man får ut 15 824 kr i sjukpenning.
• Kraftig neddragning av arbetsmarknadsåtgärder
  Omkring 50 000 AMS-platser tas bort.
• Slopad avdragsrätt
  Avdragsrätten för medlemsavgift i fackförening slopas. För arbetsgivare blir avdragsrätten kvar.
• Höjd avgift till a-kassan
  Medlemsavgifterna ökar då a-kassornas finansieringsavgift till staten höjs. Avgiften ska spegla hur stor arbetslösheten är i branschen vilket ger stora skillnader i avgifter. I de flesta fall innebär det att de som jobbar i branscher med lägre löner och sämre villkor också får betala en högre avgift. Rätten att dra av avgiften i deklarationen tas också bort.
• Krav på fler arbetade timmar
  Arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen skärps från 70-timmar/månad till 80 timmar/månad inom en ramtid av 12 månader. Det skapar problem för fler med deltids- och visstidsanställningar att kvalificera sig till ersättning.
• Ingen a-kassa efter studier
  Studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen tas bort – möjligheten att kvalificera sig till a-kassa genom studier och ersättning under studieuppehåll försvinner.
• Kortare överhoppningsbar tid
  Den överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen (t.ex. p.g.a. sjukdom) minskas från 7 år till 5 år. Det innebär att fler med sjukdomsproblem blir av med sin ersättning.
• Sänkt dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen
  Den förhöjda dagpenningen (730 kronor) de första 100 dagarna tas bort. Ny högsta dagpenning blir 680 kr, under fem arbetsdagar/vecka precis som tidigare.
• Kraftiga nedskärningar på Arbetsmiljöverket
  Kraftigt minskade anslag till Arbetsmiljöverket. 2007-2009 minskas anslagen med närmare 160 miljoner kronor. Antalet anställda vid Arbetsmiljöverkets huvudkontor halveras, 30 procent av inspektörerna sägs upp och antalet inspektionsbesök minskar med 28 procent.
• Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
  Arbetsgivaravgiften för ungdomar under 25 år sänks från 32,42 procent till 22,71 procent. Reformen utvidgas i januari 2009 och avgiften sänks ytterligare till 15,49 procent. Den lägre avgiften gäller nu ungdomar under 26 år. Effekten av sänkningen är inte mätbar. Arbetslösheten bland unga är högre och sysselsättningen lägre än den var när reformen sjösattes. Men enskilda hamburgerkedjor har fått extra miljonbelopp för ungdomar som de redan hade anställda. Reformen har ifrågasatts av såväl Finanspolitiska rådet som IFAU.

Mars

• Sänkt ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen
  Ersättningsnivåerna sänks stegvis, de första dagarna 80 % av högst 18 700 kr, efter 200 dagar 70 % och efter 300 dagar 65 %.

Juni

• Arbetslivsinstitutet läggs ned
  Ett av världens främsta forskningsinstitut inom arbetslivsforskning läggs ned. Forskningen decentraliseras till universitet och högskolor runt om i landet, men regeringen tillför inga nya resurser. Sverige är nu ett av få länder i EU utan ett nationellt forskningsinstitut för arbetslivsfrågor.

Juli

• Ännu mindre kontroll över arbetsgivarens rehabilitering
  Från och med nu behöver arbetsgivaren inte längre skicka in en rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan. Tidsfristerna för avstämningsmöte och upprättande av rehabiliteringsplan avskaffas också.
• Kortare ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen
  Ersättningsperioden begränsas till 300 dagar.
• Alla jobb måste sökas
  Geografisk och yrkesmässig begränsning av arbetssökandet de första 100 dagarna tas bort. Den som är arbetslös måste söka alla tillgängliga jobb i hela Sverige.
• Lättare att tidsbegränsa anställningar
  Ändringar i lagen om anställningsskydd (LAS). Från och med nu behöver arbetsgivaren inte ange några skäl för att tidsbegränsa anställningar i upp till två år under en femårsperiod. Turordningsreglerna för äldre blir tuffare.
• Jobb- och utvecklingsgarantin införs
  Den så kallade Jobb- och utvecklingsgarantin införs. Garantin är indelad i tre faser och riktar sig till långtidsarbetslösa. Fokus ligger på social disciplinering och kontroll. Åtgärden håller låg kvalitet och få går vidare till arbete.

Oktober

• Färre a-kassedagar
  I ersättningsperioden räknas nu även dagar då man deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och har aktivitetsstöd.

2008

Januari

• Minskad insyn
  Socialförsäkringsnämnderna, där lekmän från politiska partier och arbetsmarknadens parter medverkade vid vissa av Försäkringskassans beslut, avskaffas.
• Sjukintyg från första dagen
  Arbetsgivare får begära sjukintyg från första sjukdagen vilket innebär att anställda tvingas besöka en läkare redan första sjukdagen.
• Ännu lägre sjukpenning
  Sjukpenningnivån sänks igen och nu ska dagersättningen multipliceras med faktorn 0,97. Det innebär att den verkliga ersättningsnivån blir 77,6% av den sjukpenninggrundande inkomsten.

April

• Kortare ersättningstid för deltidsarbetslösa
  Ersättningsrätten för deltidsarbetslösa begränsas: Högst 75 ersättningsdagar per period. Detta gäller alla anställningsformer, även timanställningar. Innebär att det i vissa fall kan vara bättre att vara helt arbetslös än att ta ett deltidsarbete.

Juli

• Tuff rehabiliteringskedja
  En så kallad rehabiliteringskedja införs med fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmåga och rätt till sjukpenning. Alla sjukperioder ska räknas vilket innebär att man mycket snabbt kan befinna sig i slutet av rehabiliteringskedjan – även om det är ett nytt sjukdomsfall.
• Tidsbegränsad sjukpenning
  ”Vanlig” sjukpenning (80 %) tidsbegränsas till ett år (364 dagar inom en ramtid av 450 dagar). Efter ansökan kan man få förlängd sjukpenning med 75 % när de 364 dagarna förbrukats. Personer med mycket allvarliga sjukdomar kan få fortsatt sjukpenning med 80 %, men regelverket här är extremt hårt.
• Svårare att få sjukpenning
  Arbetsförmågebegreppet ändras från förmåga i ”normalt förekommande arbete” till förmåga på den ”reguljära arbetsmarknaden”, vilket inte behöver vara reellt existerande arbeten, utan kan vara fiktiva idéer om jobb som skulle kunna finnas. Det innebär att det i praktiken blir svårare att få sjukpenning.
• Svårare att få permanent sjukersättning
  Kraven för att få permanent sjukersättning ökar. Det medicinska tillståndet ska vara ”stadigvarande” vilket är det snävast definierade kriteriet i hela OECD. Nedsättningen av arbetsförmåga ska bestå för all överskådlig framtid, även efter 65 års ålder. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffas också.
• Ingen sjukpenning efter sjukersättning
  De som haft sjukersättning får inte längre rätt att få tillbaka den sjukpeninggrundande inkomst som man hade innan sjukersättningen beviljades. För dem som är arbetslösa och blivit av med sin sjukersättning innebär det att man inte kan få sjukpenning förrän man kvalificerar sig för en ny sjukpenninggrundande inkomst.
• Fler karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen
  Antalet karensdagar, det vill säga dagar direkt efter arbetslöshet då man inte får någon ersättning, ökar från fem till sju.

December

• Nya regler för arbetskraftsinvandring
  Efter en överenskommelse mellan Alliansregeringen och Miljöpartiet införs nya regler för arbetskraftinvandring. Arbetsmarknadsprövningen slopas och arbetsgivarna för betydligt större inflytande. Avregleringen har skapat ett system som bidrar till lönedumpning och exploatering av arbetskraft.
• Satsning på jobbcoacher
  Alliansregeringen ger Arbetsförmedlingen i uppdrag att börja med jobbcoachning i syfte att öka de arbetssökandes chanser att få arbete. 2009-2011 satsar regeringen cirka 2,5 miljarder kronor på jobbcoacher, såväl interna som externa. IFAU:s granskning visar att effekten av mångmiljonsatsningen varit marginell.

2009

Januari

• Krav på arbetsgivarutlåtande
  Försäkringskassan kan kräva att den anställde själv ska inkomma med ett arbetsgivarutlåtande, som ska beskriva de möjligheter som finns att ta vara arbetsförmågan på arbetsplatsen.
• Ännu mindre insyn
  Nämndemän ska inte längre delta i kammarrätternas avgöranden om socialförsäkringsmål.
• Uppluckring av arbetstagarbegreppet
  Det blir lättare att få F-skattsedel vilket i praktiken gör det enklare för arbetsgivare att kringå arbetstagarbegreppet och slippa tillämpa arbetsrättlig lagstiftning och kollektivavtal.
• Mindre krav på jämställdhet
  Ny diskrimineringslag ersätter jämställdhetslagen och övriga diskrimineringslagar. Arbetsgivarens skyldigheter att upprätta skriftliga planer för jämställdhet och jämställda löner inskränks.

Mars

• Ränta på återkrav
  A-kassorna får ta ut ränta på återkrav av arbetslöshetsersättning. Det gäller även när den arbetslöse har överklagat beslutet om återkrav.

2010

Januari

• Åtgärder för utförsäkrade
  Åtgärder införs för de som börjar utförsäkras. En ny arbetsmarknadspolitisk insats, ”arbetslivsintroduktion”, införs för dem som utförsäkrats. Insatsen är individuellt anpassad och ska pågå i maximalt tre månader.
• Nytt beslut om sjukpenning efter sjukersättning
  Rätten att återfå tidigare sjukpenninggrundande inkomst för dem som har haft sjukersättning återinförs, men endast dem som hade en sådan ersättning vid utgången av december månad 2009. De som har eller kan få en sjukpenninggrundande inkomst och som deltar i arbetslivsintroduktionen kan åter få sjukpenning efter tre månader.
• Lägre krav på utländska arbetsgivare
  Skyldigheten för utländska arbetsgivare från andra EU-länder, som inte är fast etablerade i Sverige, att ha en representant här som kan förhandla och teckna kollektivavtal tas bort.
• 223 kronor om dagen
  Under arbetslivsintroduktionen kan man få aktivitetsstöd enligt speciella beräkningsregler baserad på a-kasseersättning. De som inte uppfyller kraven får 223 kr/dag för fem dagar/vecka.
• Ny variant av sjukpenning
  Ytterligare en sjukpenningtyp införs: ”förlängd sjukpenning i vissa fall”. Gäller för dem som inte kan delta i arbetslivsintroduktionen av olika skäl.
• Lite mjukare rehabiliteringskedja
  Försäkringskassan får möjlighet att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden (efter dag 180).
• Nytt skäl för fortsatt sjukpenning
  Efter en rad skandaler mjukas möjligheten att få fortsatt sjukpenning (80 % även efter dag 364) upp, då ”synnerliga skäl” byts ut mot att det ska röra sig om en ”allvarlig sjukdom”. Den faktiska effekten på bedömningarna är inte helt tydlig.

April

• Svårare att hävda svenska kollektivavtal
  Lavallagstiftningen (Lex Laval) börjar gälla. Kraftiga inskränkningar i fackföreningarnas möjlighet att hävda svenska kollektivavtal och likvärdiga arbetsvillkor för utländska arbetare som utför arbete i Sverige. Stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare med utstationerade arbetstagare i Sverige får endast gälla minimivillkoren i gällande kollektivavtal.

Att kunna försörja sig själv, få bidra till samhällsutvecklingen och känna att man deltar i samhällsbygget är avgörande för vars och ens självsyn och utveckling. Ur ett samhällsperspektiv är frågan mycket större än så. Genom att människor arbetar kan de bidra till en bättre samhällsekonomi. Genom ökade skatteintäkter får vi bättre förutsättningar att finansiera vår gemensamma välfärd. Genom ett folk i arbete förstärks demokratin och främlingsfientligheten minskar.
Sandviken har den föga avundsvärda toppositionen med länets högsta arbetslöshet på 13,2% viket betyder drygt 2 000 arbetslösa. En stor del av dessa är ungdomar och till skillnad från länet som helhet har kvinnorna i Sandviken högre relativ arbetslöshet än männen.
Hur kunde det bli så här? Sandviken är en i jämförelse en rik kommun och har goda förutsättningar till utveckling genom närheten till Mälarregionen och högskolan i Gävle. En stor del av skulden för detta måste staten ta på sig genom uteblivna struktursatsningar och övrigt stöd. Men även lokalt har vi ett ansvar. Sandviken är och kommer att vara en industristad men allt för länge har vi trott att industrin ska ordna alla problem. Sanningen är att kapitalismens mekanismer alltid jobbar för ständiga effektiviseringar vilket leder
till allt färre och allt mer sofistikerade jobb.
Framtiden för att bekämpa arbetslösheten ligger i satsningar t ex inom kreativa näringar, service och turism. Vänsterpartiet i Sandviken jobbar aktivt med att utveckla Sandvikens näringsliv och har lagt flera förslag till förbättringar i kommunfullmäktige och i andra sammanhang.
Människors vilja att arbeta är Sandvikens och Sveriges främsta tillgång.

Björksätraskolan

Västanbyskolan

Sandvikens nya medborgare med utländsk härkomst placeras regelmässigt i våra stora bostadsområden Norrsätra, Björksätra och Nya Bruket. Det betyder bland annat att vissa skolor tar emot det stora flertalet av de nyanlända eleverna. De har rätt till en bra start i den svenska skolan, vilket innebär behov av förstärkta resurser för dessa skolor.
Vänsterpartiet har kraftigt kritiserat utbyggnaden av Västanbyskolan som beräknas kosta 12 miljoner kronor. Sandbacka skola är ett fullgott alternativ och har idag bra lokaler att erbjuda.Några som definitivt inte har bra lokaler är Björksätrakolan. Dålig ventilation och mögel är vardag. Nedslitna och gråa miljöer är standard. I Vänsterpartiets Sandviken skulle Västanbyns 12 miljoner bland annat gått till en upprustning i Björksätra.

Genom det stora multinationella företaget Sandvik har Sandviken bättre förutsättningar än de flesta andra kommuner att ha en väl fungerande ekonomi. Trots detta är den kommunala ekonomin usel. Flera av nämnderna visar årligen budgetunderskott och det är endast med hjälp av externa återbetalningar som kommunens driftbudget kunnat visa upp ett positivt resultat de senaste åren. Än värre ser det ut vad gäller investeringsbudgeten. Kommunledningen har dragit på medborgarna ett miljardlån som kostar skattebetalarna drygt 40 miljoner kronor årligen bara i räntor. Hur lånen ska återbetalas är det ingen som vet. Oansvarigt anser Vänsterpartiet som vill ha en modell där vi först spar ihop pengar och sedan investerar. De 40 miljoner årligen som nu går till räntor borde användas där medborgarna vill ha dem i skola, vård och omsorg. Det är de mest utsatta som är mest beroende av en fungerande kommunal ekonomi. Vi kan inte genom jobbskatteavdrag köpa oss privata lösningar. Även många av medelinkomsttagarna inser att vi tillsammans är starkare.
Fagersta styrs av Vänsterpartiet sedan 1998 och med egen majoritet sedan år 2002. Vid maktövertagandet hade kommunen stora skulder och en ekonomi i förfall men har idag en av Sveriges bästa kommunala ekonomier. År 2004 betalade man av sitt sista lån och har därefter betalat alla investeringar med självfinansiering. Fagersta har idag en soliditet på 78%. Fagerstas exempel visar att det går att driva en kommun med bra verksamhet utan underskott och miljardlån.

Torsdagen den 29:e augusti var det dags, då kom äntligen den flerfaldigt prisade författaren och poeten Kristian Lundberg till Sandviken! Kristian är en viktig samhällskildrare och arbetarförfattare och han gav oss sin bild av ett Sverige som är farligt ute. Han berättade hur han tog sig fram efter en tuff barndom, med en sinnessjuk mor och många kriminella kompisar. Hur han straffades i skolan – genom att skickas till skolbiblioteket. Där började han att läsa – och till slut att skriva.

Evenemanget var samarrangerat av LO, Kommunal, IF Metall, Folkets hus, ABF, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Säsongens sista medlemsmöte var en lyckad tillställning som hölls på Hedåsen Strandkrog. På mötet behandlades Vänsterpartiet Sandvikens valstrategi och styrelsen presenterade sitt förslag till mötesplanering för höstterminen. Uppslutning var mycket stor, solen lyste och som speciell gäst för avslutningen var Sandvikenkonstnären och författarinnan Carolina Thorell. Hon präglade mötet med en enorm trivsel bland deltagarna och läste stycken ur sin bok ”Livfjädrar” som utkom år 2012.

Idag, på Sveriges nationaldag, medverkade vi i Vänsterpartiet på Sandviken kommuns nationaldagsfirande i Stadsparken. Med fokus på mångkultur startade firandet klockan 12.00 med musikunderhållning av lokala förmågor. I området samlades några av kommunfullmäktiges partier och höll bokbord, däribland vi i Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet har en tradition av att alltid finnas för allmänheten. För att hålla den andan kvar vid liv var vi först på plats och, naturligtvis, sist där ifrån.

I den globala ekonomin drabbas glesbygd och bruksorter hårt när tillverkningsindustrin flyttar sin produktion till låglöneländer. Med tomma fabrikslokaler och hög arbetslöshet kan det därför vara lockande för många kommuner när både svenska och multinationella bolag vill starta lokal gruvbrytning.

Även om det är svårt att säga nej till arbetstillfällen finns det skäl att tänka efter ordentligt. En gruva ger stora och permanenta ärr i landskapet. Det gäller att göra en noggrann miljöutredning och fundera över konsekvenserna av slarv och olyckor. Man måste också fundera över vad kommunen och medborgarna egentligen vinner på en gruva, och vad som stannar i gruvägarnas fickor. Det kan alltså vara svårt att fatta beslut kring gruvbrytning.

När det gäller en eventuell gruva vid Bovik är det tack och lov väldigt enkelt. Vi är stolta över det rika natur- och friluftslivet i Sandvikens kommun. Det är till glädje för oss som bor här, och är viktigt för att attrahera både turister och inflyttande. Förgiftat grundvatten och döda sjöar skulle sätta ett snabbt stopp för detta. Den påtänkta gruvbrytningen bara ett par stenkast från Storsjön skapar helt enkelt oacceptabla miljörisker. Ett litet slarv eller en liten olycka skulle kunna orsaka enorma skador på miljön, i Sandviken och i stora delar av Gävleborgs län. I stället för att låta våra barn ärva frisk luft, rent vatten och gröna skogar skulle vi ge dem en miljökatastrof som sträcker sig över generationer.

En liten handfull arbetstillfällen under några få år är inte värt dessa risker. Vänsterpartiet i Sandviken är därför emot en gruvbrytning vid Bovik.

Patric Nylén, medlem
Bernt Jonsson, ledamot bygg- och miljönämnden
Mikael Rosén, oppositionsråd