Nu tar vi kampen mot EU-högern
Vänsterpartiet fick sin första framgång på 15 år och 6,3 procent av rösterna i EU-valet. Många vänsterpartier går också fram i Europa så trots den mörka bilden där mörkblå och rasistiska partier ökar så finns det möjlighet att forma ett starkt motstånd.
– Nu ska vi visa den bruna högern att det finns en vänster i Europa som kämpar emot deras rasism, sexism och homofobi. En vänster som står upp för solidaritet och jämlikhet, säger Malin Björk, Vänsterpartiets nya EU-parlamentariker.
Den marknadsfundamentala politik som slitit isär Europa, skapat massarbetslöshet och stor fattigdom fick igår ett svar i EU-parlamentsvalet. Valdeltagandet är lågt i många länder, även i Sverige ligger det under 50 procent. De rasistiska och främlingsfientliga partierna går kraftigt framåt, men även vänsterpartier gör i många länder bra val, till exempel blir Syriza det största partiet i Grekland.
– Vi i Vänsterpartiet är naturligtvis djupt oroade över utvecklingen där rasistiska partier blir så stora, vi ser verkligen allvaret i det som sker, men samtidigt går även vänstern framåt och vi har anledning att glädjas över vår egen ökning. Nu handlar det om att visa motståndskraft och sätta emot högern och rasisterna i parlamentet, säger Malin Björk.
– Det är också viktigt att vi verkligen kommer ut med vår berättelse om vad det är som har orsakat krisen i Europa; att det är marknadsliberalismen, privatiseringar och nedskärningar som göder rasismen, homofobin och anti-feminismen. Där måste vi bli ännu tydligare.
Från och med den 3 juni och fram till 1 juli, när det nya parlamentet konstitueras, sitter Malin Björk i förhandlingar i Bryssel. De handlar om hur partigrupperna ska se ut, vilka partier som får ta plats i vilka utskott och vilka som får ordförandeposterna. Flera nya vänsterpartier har kommit in i parlamentet, till exempel har finska vänsterförbundet fått tillbaka sitt mandat, och flera av dem kommer troligen att ingå i samma grupp som Vänsterpartiet, GUE-NGL, som kan få upp till dygt 50 mandat. Den konservativa gruppen EPP kommer även under nästa mandatperiod att vara den största gruppen i parlamentet, därefter följer den socialdemokratiska. Sedan finns också de grupplösa, som nu har 96 mandat. Dit räknas bland andra franska Front National, svenska SD, italienska Beppe Grillos femstjärnerörelse, ungerska Jobbik och grekiska Gyllene Gryning. I nuläget är det ingen som vet om det kommer att bildas ytterligare en högerextrem grupp, men det kan inte uteslutas.
– Det är viktigare än någonsin att det finns en modig och aktiv vänster i EU, som säger ifrån och står upp för alla dem som har drabbats av högerpolitiken, och står upp för allas mänskliga rättigheter, säger Malin Björk.