Wall of Shame
Alliansregeringen har sedan de kom till makten i riksdagen kraftigt försämrat villkoren i arbetslivet. Här presenterar vi Alliansens Wall Of Shame med 38 allvarliga försämringar.
2007
Januari
- Sänkt tak i sjukförsäkringen
Var tredje försäkringstagare får ut mindre än 80 % av lönen i sjukpenning när taket sänks från 10 basbelopp till 7,5 basbelopp. - Lägre sjukpenning
Sjukpenningnivån sänks med 1,1 % och dagersättningen ska nu multipliceras med 0,989. Med en månadslön på 20 000 kr innebär det att man får ut 15 824 kr i sjukpenning. - Kraftig neddragning av arbetsmarknadsåtgärder
Omkring 50 000 AMS-platser tas bort. - Slopad avdragsrätt
Avdragsrätten för medlemsavgift i fackförening slopas. För arbetsgivare blir avdragsrätten kvar. - Höjd avgift till a-kassan
Medlemsavgifterna ökar då a-kassornas finansieringsavgift till staten höjs. Avgiften ska spegla hur stor arbetslösheten är i branschen vilket ger stora skillnader i avgifter. I de flesta fall innebär det att de som jobbar i branscher med lägre löner och sämre villkor också får betala en högre avgift. Rätten att dra av avgiften i deklarationen tas också bort. - Krav på fler arbetade timmar
Arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen skärps från 70-timmar/månad till 80 timmar/månad inom en ramtid av 12 månader. Det skapar problem för fler med deltids- och visstidsanställningar att kvalificera sig till ersättning. - Ingen a-kassa efter studier
Studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen tas bort – möjligheten att kvalificera sig till a-kassa genom studier och ersättning under studieuppehåll försvinner. - Kortare överhoppningsbar tid
Den överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen (t.ex. p.g.a. sjukdom) minskas från 7 år till 5 år. Det innebär att fler med sjukdomsproblem blir av med sin ersättning. - Sänkt dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen
Den förhöjda dagpenningen (730 kronor) de första 100 dagarna tas bort. Ny högsta dagpenning blir 680 kr, under fem arbetsdagar/vecka precis som tidigare. - Kraftiga nedskärningar på Arbetsmiljöverket
Kraftigt minskade anslag till Arbetsmiljöverket. 2007-2009 minskas anslagen med närmare 160 miljoner kronor. Antalet anställda vid Arbetsmiljöverkets huvudkontor halveras, 30 procent av inspektörerna sägs upp och antalet inspektionsbesök minskar med 28 procent. - Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Arbetsgivaravgiften för ungdomar under 25 år sänks från 32,42 procent till 22,71 procent. Reformen utvidgas i januari 2009 och avgiften sänks ytterligare till 15,49 procent. Den lägre avgiften gäller nu ungdomar under 26 år. Effekten av sänkningen är inte mätbar. Arbetslösheten bland unga är högre och sysselsättningen lägre än den var när reformen sjösattes. Men enskilda hamburgerkedjor har fått extra miljonbelopp för ungdomar som de redan hade anställda. Reformen har ifrågasatts av såväl Finanspolitiska rådet som IFAU.
Mars
- Sänkt ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen
Ersättningsnivåerna sänks stegvis, de första dagarna 80 % av högst 18 700 kr, efter 200 dagar 70 % och efter 300 dagar 65 %.
Juni
- Arbetslivsinstitutet läggs ned
Ett av världens främsta forskningsinstitut inom arbetslivsforskning läggs ned. Forskningen decentraliseras till universitet och högskolor runt om i landet, men regeringen tillför inga nya resurser. Sverige är nu ett av få länder i EU utan ett nationellt forskningsinstitut för arbetslivsfrågor.
Juli
- Ännu mindre kontroll över arbetsgivarens rehabilitering
Från och med nu behöver arbetsgivaren inte längre skicka in en rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan. Tidsfristerna för avstämningsmöte och upprättande av rehabiliteringsplan avskaffas också. - Kortare ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen
Ersättningsperioden begränsas till 300 dagar. - Alla jobb måste sökas
Geografisk och yrkesmässig begränsning av arbetssökandet de första 100 dagarna tas bort. Den som är arbetslös måste söka alla tillgängliga jobb i hela Sverige. - Lättare att tidsbegränsa anställningar
Ändringar i lagen om anställningsskydd (LAS). Från och med nu behöver arbetsgivaren inte ange några skäl för att tidsbegränsa anställningar i upp till två år under en femårsperiod. Turordningsreglerna för äldre blir tuffare. - Jobb- och utvecklingsgarantin införs
Den så kallade Jobb- och utvecklingsgarantin införs. Garantin är indelad i tre faser och riktar sig till långtidsarbetslösa. Fokus ligger på social disciplinering och kontroll. Åtgärden håller låg kvalitet och få går vidare till arbete.
Oktober
- Färre a-kassedagar
I ersättningsperioden räknas nu även dagar då man deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och har aktivitetsstöd.
2008
Januari
- Minskad insyn
Socialförsäkringsnämnderna, där lekmän från politiska partier och arbetsmarknadens parter medverkade vid vissa av Försäkringskassans beslut, avskaffas. - Sjukintyg från första dagen
Arbetsgivare får begära sjukintyg från första sjukdagen vilket innebär att anställda tvingas besöka en läkare redan första sjukdagen. - Ännu lägre sjukpenning
Sjukpenningnivån sänks igen och nu ska dagersättningen multipliceras med faktorn 0,97. Det innebär att den verkliga ersättningsnivån blir 77,6% av den sjukpenninggrundande inkomsten.
April
- Kortare ersättningstid för deltidsarbetslösa
Ersättningsrätten för deltidsarbetslösa begränsas: Högst 75 ersättningsdagar per period. Detta gäller alla anställningsformer, även timanställningar. Innebär att det i vissa fall kan vara bättre att vara helt arbetslös än att ta ett deltidsarbete.
Juli
- Tuff rehabiliteringskedja
En så kallad rehabiliteringskedja införs med fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmåga och rätt till sjukpenning. Alla sjukperioder ska räknas vilket innebär att man mycket snabbt kan befinna sig i slutet av rehabiliteringskedjan – även om det är ett nytt sjukdomsfall. - Tidsbegränsad sjukpenning
”Vanlig” sjukpenning (80 %) tidsbegränsas till ett år (364 dagar inom en ramtid av 450 dagar). Efter ansökan kan man få förlängd sjukpenning med 75 % när de 364 dagarna förbrukats. Personer med mycket allvarliga sjukdomar kan få fortsatt sjukpenning med 80 %, men regelverket här är extremt hårt. - Svårare att få sjukpenning
Arbetsförmågebegreppet ändras från förmåga i ”normalt förekommande arbete” till förmåga på den ”reguljära arbetsmarknaden”, vilket inte behöver vara reellt existerande arbeten, utan kan vara fiktiva idéer om jobb som skulle kunna finnas. Det innebär att det i praktiken blir svårare att få sjukpenning. - Svårare att få permanent sjukersättning
Kraven för att få permanent sjukersättning ökar. Det medicinska tillståndet ska vara ”stadigvarande” vilket är det snävast definierade kriteriet i hela OECD. Nedsättningen av arbetsförmåga ska bestå för all överskådlig framtid, även efter 65 års ålder. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffas också. - Ingen sjukpenning efter sjukersättning
De som haft sjukersättning får inte längre rätt att få tillbaka den sjukpeninggrundande inkomst som man hade innan sjukersättningen beviljades. För dem som är arbetslösa och blivit av med sin sjukersättning innebär det att man inte kan få sjukpenning förrän man kvalificerar sig för en ny sjukpenninggrundande inkomst. - Fler karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen
Antalet karensdagar, det vill säga dagar direkt efter arbetslöshet då man inte får någon ersättning, ökar från fem till sju.
December
- Nya regler för arbetskraftsinvandring
Efter en överenskommelse mellan Alliansregeringen och Miljöpartiet införs nya regler för arbetskraftinvandring. Arbetsmarknadsprövningen slopas och arbetsgivarna för betydligt större inflytande. Avregleringen har skapat ett system som bidrar till lönedumpning och exploatering av arbetskraft. - Satsning på jobbcoacher
Alliansregeringen ger Arbetsförmedlingen i uppdrag att börja med jobbcoachning i syfte att öka de arbetssökandes chanser att få arbete. 2009-2011 satsar regeringen cirka 2,5 miljarder kronor på jobbcoacher, såväl interna som externa. IFAU:s granskning visar att effekten av mångmiljonsatsningen varit marginell.
2009
Januari
- Krav på arbetsgivarutlåtande
Försäkringskassan kan kräva att den anställde själv ska inkomma med ett arbetsgivarutlåtande, som ska beskriva de möjligheter som finns att ta vara arbetsförmågan på arbetsplatsen. - Ännu mindre insyn
Nämndemän ska inte längre delta i kammarrätternas avgöranden om socialförsäkringsmål. - Uppluckring av arbetstagarbegreppet
Det blir lättare att få F-skattsedel vilket i praktiken gör det enklare för arbetsgivare att kringå arbetstagarbegreppet och slippa tillämpa arbetsrättlig lagstiftning och kollektivavtal. - Mindre krav på jämställdhet
Ny diskrimineringslag ersätter jämställdhetslagen och övriga diskrimineringslagar. Arbetsgivarens skyldigheter att upprätta skriftliga planer för jämställdhet och jämställda löner inskränks.
Mars
- Ränta på återkrav
A-kassorna får ta ut ränta på återkrav av arbetslöshetsersättning. Det gäller även när den arbetslöse har överklagat beslutet om återkrav.
2010
Januari
- Åtgärder för utförsäkrade
Åtgärder införs för de som börjar utförsäkras. En ny arbetsmarknadspolitisk insats, ”arbetslivsintroduktion”, införs för dem som utförsäkrats. Insatsen är individuellt anpassad och ska pågå i maximalt tre månader. - Nytt beslut om sjukpenning efter sjukersättning
Rätten att återfå tidigare sjukpenninggrundande inkomst för dem som har haft sjukersättning återinförs, men endast dem som hade en sådan ersättning vid utgången av december månad 2009. De som har eller kan få en sjukpenninggrundande inkomst och som deltar i arbetslivsintroduktionen kan åter få sjukpenning efter tre månader. - Lägre krav på utländska arbetsgivare
Skyldigheten för utländska arbetsgivare från andra EU-länder, som inte är fast etablerade i Sverige, att ha en representant här som kan förhandla och teckna kollektivavtal tas bort. - 223 kronor om dagen
Under arbetslivsintroduktionen kan man få aktivitetsstöd enligt speciella beräkningsregler baserad på a-kasseersättning. De som inte uppfyller kraven får 223 kr/dag för fem dagar/vecka. - Ny variant av sjukpenning
Ytterligare en sjukpenningtyp införs: ”förlängd sjukpenning i vissa fall”. Gäller för dem som inte kan delta i arbetslivsintroduktionen av olika skäl. - Lite mjukare rehabiliteringskedja
Försäkringskassan får möjlighet att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden (efter dag 180). - Nytt skäl för fortsatt sjukpenning
Efter en rad skandaler mjukas möjligheten att få fortsatt sjukpenning (80 % även efter dag 364) upp, då ”synnerliga skäl” byts ut mot att det ska röra sig om en ”allvarlig sjukdom”. Den faktiska effekten på bedömningarna är inte helt tydlig.
April
- Svårare att hävda svenska kollektivavtal
Lavallagstiftningen (Lex Laval) börjar gälla. Kraftiga inskränkningar i fackföreningarnas möjlighet att hävda svenska kollektivavtal och likvärdiga arbetsvillkor för utländska arbetare som utför arbete i Sverige. Stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare med utstationerade arbetstagare i Sverige får endast gälla minimivillkoren i gällande kollektivavtal.